Helena

Jag önskar att jag hade fantasi nog att skriva en bok, har så gärna alltid velat skriva en bok. Tänk så kul det skulle vara plus att jag älskar att skriva, men brist på fantasi gör det svårt!

Vad skulle den handla om i grund och botten.. Hmm

Nu är det de här med att allt händer i tre.. Jg hatar det, för det stämmer verkligen vad gäller mig. Det händer inte bara en sak eller två utan det är antingen tre eller flera.

Jag hinner aldrig hantera det första innan det andra kommer. Det är för jävligt för det får en verkligen bara att må sämre. För varje grej som händer så blir det bara värre. Sen är ju dessutom jag sån att jag tar åt mig så hemskt av saker och händelser, det påverkar mig på en djupare nivå. Jag visar det inte utåt, för är det något jag kan så är det att må riktigt dåligt för mig själv. Ibland kan folk märka att jag mår dåligt eller är nere men det är oftast inte ens i närheten av vad jag känner. Men jag har alltid varit sådan.svårt att förändra..

Nu har jag tyvärr nåtts av många dåliga nyheter alldeles för tätt och jag känner att jg måste få uttrycka det mer eller mindre. Jag tycker att det är jätte jobbigt men jg vet inte hur jag ska uttrycka det. Men det känns och ni som vet allt och som ställer upp, tack ska ni ha!

Igår var ingen bra dag för mig.. Påväg till jobbet så vurpar jag i trapphuset och stöter i höften och ryggen.. Suck! Har ont som tusan!! Ville bara nämna det, orkar inte skriva mer nu.. Jag mår bra men har ont!

Varför hemlighåller man saker? Kom att tänka på det nu när jag satt med Alexander och pratade lite. Varför håller man saker hemliga som man ändå vet kommer att komma fram till slut? Nu menar jag inte att jag och Alexander har hemska hemligheter för varandra men det gav mig en funderare. Det kan ju gälla vem som helst om vad som helst. Små saker eller större saker. Men hur som saker som man vet man måste berätta eller vet att någon annan till slut kommer att berätta. Man kan inte lita på någon, hur som så berättar kanske den bästa kompisen ändå det till sin respektive som inte kan låta bli att säga det till sin bästa vän.. Jag menar bara att för eller senare så kommer det ju fram, varför inte bra Bespara varandra besväret eller kanske till och med nöjet att sprida saker, omedvetet eller medvetet? Jag vet att det är lätt att säga och jag är självklart ingen ängel själv även om jag vill intala mig det, men vi är väl alla mer eller mindre likadana? Just i det här fallet så brister det nog för alla, vi är bara mänskliga..

Kram på er

Whitney houston är död, jäkla trist måste jag få uttrycka. Tror ändå att hon hade mycket kvar att ge, precis som med Michael Jackson, han borde inte heller ha dött riktigt ännu. Otroligt tråkigt men nu är alltså både kungen och drottningen av pop borta. Vad ska nu bli av världen?

Jag är personligen ett fan av båda älskade deras låtar när jag var yngre och älskar fortfarande. Tidlös musik helt enkelt!! Synd för musik världen att de båda nu är borta..

Hur vet jag att jag gör det yttersta av mitt liv? Hur vet jag att jag inte kan ge mer?

Så får funderingarna i mitt huvud ikväll, jag funderar på vad jag vill göra, vad jag skulle kunna göra annorlunda.. Jag vill plugga, men till vad? Jag vill resa, men vart då? Jag vill köpa nu bil, men av vilket märke och vad får den kosta? Det är så svårt allt, och jag har verkligen ingen aning. Jag vill så mycket men samtidigt ingenting. Jag är nöjd men samtidigt missnöjd.. Tänk om man bara kunde veta hela tiden, det hör är rätt, det här vill jag..

Inte för att det oroar mig, inte alls för stunden i alla fall. Bara småsaker som jag gissar oroar många andra också. Vem ifrågasätter inte livet?

Ja nu ska jag ge mig in i det här med kroppsideal och grejer. Vad jag tycker om det jag hör och läser och vad jag tycker själv. Läser om det överallt och det är det ena med det andra. Det allra värsta är ju dessa små pikar och kommentarer om små skillnader på kroppen, vänj er vid tanken: kvinnor har former! Vare sig det är mer eller mindre, och alla gånger handlar det heller inte om man är tjock eller smal. Man kan ju allmänt bara vara lång och se smal ut pga det eller ha en bred benstomme typ. Jag ska ju inte säga att jag är jätte nöjd med mig själv men jag vet i alla fall att det är jag, och framförallt så vet jag att endast jag kan göra något åt det genom att se till att ta mig iväg och träna, och för mig handlar det inte om att jag är tjock eller inte. Visst jag skulle gärna gå ner lite i vikt men på ett sunt sätt. Jag vet att jg skulle nå mitt mål enkelt med lite träning eftersom att det är bristen på träning som lett mig dit jag är idag.. Helt enkelt så tycker jag att det handlar om att se sig själv för vad man är och att utifrån det se till så man mår bra. Mår man bra så blir allt annat så mycket enklare att hantera. Jag blir nästen lite ledsen när jag hör att folk tänker banta, jag kan gå med det när det gäller riktigt överviktiga men inte när det gäller att förlora några kilon. Då handlar det väl mer om förändrad kost, skippa onyttigheter och kanske ta till lite mer frukt och grönt i kosten. Vad gäller mig själv så skulle jag kunna äta mer grönsaker istället för så mycket pasta tex, inte utesluta pastan helt och deffenetivt inte utesluta måltider. Det är ju viktigt att få i sig rätt!
Ja jag vet inte vad jg ska skriva mer om det men jag tycker i alla fall att man ska ta sig en ordentlig funderare innan man väljer att utesluta måltider, oftast handlar det bara om att välja nyttigare och kanske promenera en visa strecka i veckan..
Och vad gäller hur man ska se ut! Åh huka vad jag tycker det är Svårt att sätta punkt för vad som är snyggt. Jag kan nämligen tycka att det är snyggt tt vara pinnsmal samtidigt som jag verkligen tycker att man ska ha former! Det beror på lite, men eftersom jag själv tillhör kategorin former så borde jag väl förespråka det? Men jag vet inte. Som jag skrev tidigare så är det viktigaste att man ser frisk och kry ut, att det syns att man mår gott och att man tar hand om kroppen. Då spelar det ingen roll om man är en planka eller inte :)

Det var vad jag kunde säga om det, kram på er i alla fall!!!!

Nu är det gjort! Fast tjänst igen! Jag Hr som tur med jobb tror jag, bara lyckas få dem och sen så får jag bara fast sådär på kuppen.. Inget att klaga över inte alls! Sen har jag även ett till jobb, så jag jobbar för fullt! Ska också börja plugga igen, jäklarnns vad jag gör mycket på en gång, men vet ni vad? Jag trivs med det!

Nu har skorna kommit! Tänkte jag skulle fylla i med att jag också köpte en ny sticka kofta också!! Är hur nöjd som helst med båda, kunde inte bli bättre!!!

Waiting for my cute ones!!

Jag kan inte sova, känns som att det trycker i bröstet på mig.. Men jag vet inte varför, eller frågan är nog inte ens varför.. Det har helt enkelt hänt så mycket på sista tiden och jag vet inte hur jag ska hantera ens hälften av allt. Men det ordnar sig. Jag får tänka på de bra grejerna som har hänt istället, låta dem ordna resten. Men vissa saker står fortfarande oklart för mig, jag förstår verkligen inte hur det kan bli så. Man har väl alltid ett val? Eller har jag fel? Vad gäller mina val så ångrar jag inget men kan önska att vissa gynnades bättre. Jag tänker mer på andras val, där valet i vissa fall borde vara självklara men på något sätt så utesluts det självklara och de har en tendens att välja det som kommer att stå dem dyrt i längden.. Detta gäller många och även mig själv antar jag fastän jag kanske bara inte sett det ännu. Men jag hoppas att mina val i alla fall inte drabbar någon illa, såsom vissa andras val drabbat mig och dem jag bryr mig om..

Nu ska jag ge mig och sova, är jätte trött men somnar inte så jag var tvungen att skriva av mig lite. Nu är det gjort så jag hoppas på en god natts sömn innan jobbet! Gärna drömlös!! Har drömt så mycket konstigt på senaste...

Nu är det så att jag fastnat igen, och inte bara så att jag fastnat för ett spel, jag sitter även fast i spelet! Tar mig inte vidare för att gubbarna är för svaga, blir galen!!!!